Förutom en massa skräp hittade hon ett fiskespö. Hon begav sig till närmaste vattendrag och slängde i linan. Det gick bra för henne, hon fångade en hel del Tonfiskar och maneter.
Hon sålde all fisk och sopor och fick råd med en begagnad gitarr. När hon hittat ett bekvämt sätt att bära den på gick hon hemåt.
På något sätt hade Purple lyckats ta sig ut. Han tassade in i Casablancas lilla krypin. Där rotade han bland hennes grejer, men hittade inget intressant. Skit samma, jag går tillbaka till de andra, tänkte han. Men han kunde inte komma in. Han blev orolig. Samtidigt kom Casablanca hem. Hon såg den lila vargen stå utanför stängslet. Hon blev blixt stilla. Han kunde reagera hur som helst på en människa, hon visste inte hur han skulle uppföra sig. Men han tittade inte ens åt hennes håll. Han la sig bara ner på marken och somnade. Då smög Casablanca fram till honom. På något sätt var hon tvungen att få in honom igen, men hur? Plötsligt vaknade han. Casablanca var precis bredvid honom, hon visste inte vad hon skulle göra. Men han ställde sig bara upp, tittade på henne, sen krafsade han på grinden och gnydde. Casablanca öppnade försiktigt grinden. Han sprang in till de andra, och hon stängde kvickt grinden.
Casablanca försäkrade sig om att vargarna inte kunde komma ut, och åkte sen till parken. Hon skördade alla buskar i hela parken.
Hon var så fruktansvärt trött att hon inte ens orkade ta sig hem. Istället somnade hon på en bänk.
Pengarna hon fick för att sälja all frukt och grönsaker räckte till att bygga ut lite grann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar